Astradyne

Lyssnar just nu på Astradyne – Ultravox högt i högtalarna.

4.36 in i låten kommer det ultimata syntsolot om du frågar mig. Det är total eufori för mig. Som med allt magiskt kan jag inte säga varför den får mig euforisk. Låten måste höras i bra hörlurar eller högt på bra högtalare. Jag har inte ord för musiken som jag hör i mitt huvud när jag spelar den låten.

Så här i efterhand har jag fått reda på att Billy Currie också spelade violin och att han använde en särskild analog synt (ARP Odyssey) som har egenskaper som liknar violin. Det är det jag hör. Med pitch bend blir det så vackert och ingen kan göra om det lika bra i mitt huvud.

Mitt första möte med Ultravox var på TV, Måndagsbörsen på 80-talet. De spelade Vienna och jag var fast. Det är musik som passar mig perfekt. Tröttnar aldrig på den musiken de gjorde. Passar väl mitt dystra sinne på något sätt.