Red State

Jag läste att Quentin Tarantino varje år sätter ihop en årets bästafilmlista. På listan hittade jag filmen Red State.

För en gångs skull läste jag inte resumén innan jag tittade. Det gjorde mig öppnare för filmens innehåll, tror jag. Det är lätt att avfärda filmen som tonårsskräckfilm. Men plötsligt blir filmen något annat och då går det att förstå varför så många fina skådespelare har ställt upp i filmen.

Filmen saknar i princip soundtrack. Mycket udda men helt rätt. Filmens innehåll räcker för att jaga ihop en paranoid stämning. Jag har egentligen svårt med denna sortens filmer. Som jag har sagt förr så sjunker jag in i filmen jag ser, helt koncentrerad. Jag påverkas av filmen på ett inte helt positivt sätt om den har den sortens stämning. Red State har en sådan stämning.  Den framkallar en bild av världen som jag inser finns men som jag inte vill se. Paranoida människor och lika paranoida myndigheter befolkar filmen och det är deprimerande att se. Det obehagliga är att det inte känns konstlat, det skulle kunna vara scener ur verkligheten. Känns det som. Det är det som gör mig deprimerad. Är det så här vi vill ha det? Det känns som att terrroristerna till slut har vunnit genom att göra oss alla sjuka i huvudet som accepterar hur världen ser ut i deras huvuden. Fast det kanske bara är jag som har varit lyckligt ovetande.

Sammanfattningsvis en spännande film med en sjuk historia. Se den om du vill se utmärkta skådespelare gestalta en rutten värld, annars låt bli.

Published by

admin

Arbetar som verksamhetsutvecklare och webmaster. Golf är absolut nödvändigt så att jag inte sitter inne hela dagarna. Har bytt från PC till Mac och vill aldrig gå tillbaka. Min sida kommer att innehålla det som jag reagerar på och vill uttrycka min åsikt om.

Vad tycker du?

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.