Glasvegas

Såg på TV-programmet och hörde en recension av det skotska bandet Glasvegas. Blev nyfiken och gick till iTunes och lyssnade.

Det är en alldeles underbar skiva, tycker jag. Kanske att musiken bara passar min sinnesstämning just nu men det gör ingenting. Tror att det är en skiva som jag kommer att komma tillbaka till. Stämningen som skivan framkallar är som en gammal vän. Vet inte varför det blir den känslan. Så välbekant men ändå nytt.

Låten Geraldine har blivit en hit men jag bara älskar It´s My Own Cheating Heart That Makes Me Cry. Den skotska accenten tillsammans med en tidlös melodi bara har fastnat så hårt. Kan inte få mig att stänga av repeat. Visst, allt har man hört förr men jag gillar verkligen det. Det är till och med så att jag nästan kan tolka in en annan av mina favoriter David Lynch/Angelo Badalamenti i låten Stabbed. En klassisk bakgrundsmusik på piano med tillhörande pratsång på skotska. Om bara David får höra låtarna så kan vi vara säkra på att soundtracket på nästa film innehåller Glasvegas. Bara så skönt!

Som du hör gillar jag skivan 🙂

Nina Hagen

Igår kväll råkade jag läsa i tidningen om en sopransångare och letade efter honom på Youtube för att det lät som en spännande artist. Blev besviken men råkade istället hamna på en video med Nina Hagen med låten Naturträne som sopranartisten hade gjort en version av.

Nina Hagen är en av mina gamla idoler men denna låten hade jag helt glömt bort. Videon nedan visar på ett bra sätt vad som utmärkte Nina på sin tid. Jag tror faktiskt att även den som inte förstår tyska iaf hör orden tydligt och hennes röst är inte lik någon annan. Ett enormt register och en konstant lek med rösten gör låten speciell tycker jag.

Eurovision två dagar efteråt

Eurovision var bättre än jag förväntade mig.

Första gången jag hörde låtarna tyckte jag de var mediokra. Det var Sebastien Tellier som höjde sig över mängden. Live var det flera bidrag som höjde sig tycker jag. Jag fastnade särskilt för Turkiets bidrag och Maltas bidrag. Turkiets sångare hade verkligen pondus i sitt framträdande. Jag fattade ingenting men det var habilt framfört. Plus i kanten. Har hittat ett album på iTunes som jag har köpt. Bra låtar.

Maltas bidrag Vodka låter verkligen lika suspekt som det var! Men vilket drag! En riktig danslåt med tryck. Sedan får man tycka vad man vill om texten tycker jag. I samma division spelar Bulgariens bidrag, en riktig danslåt som får igång mig iaf.

Portugals låt växte också efterhand men fastnade inte lika mycket som de ovan.

Kommentatorerna var lika gräsliga som vanligt. Det måste vara en sport i att hitta de skränigaste människorna på jorden och sätta in dom som programledare. Emellanåt outhärdligt.

Att det inte skulle gå bra för Sverige och Perelli tycker jag var väntat. Tror det var Sydsvenskans skribent som skrev “..varför välja Sveriges kylskåpskalla precision istället för de andra blodfyllda bidragen?”. Så rätt.

Det vinnande bidraget är bara så dåligt. Kass refräng, en osympatisk halvnaken kille som sjunger på dålig engelska och så en massa publikfrieri. Jag måste ha missat något fundamentalt när så många röstar på den.

Kan inte vänta till nästa års tävling 🙂